Det kan vara ett rent helvete för oss att hålla oss positiva.

Det känns alltid som att allt går emot oss.

 

Igår sa jag till mamma att det känns som att någon där uppe sitter och tänker:

-Vi testar hur långt upp vi kan köra det här trädet i röven på henne.

 

Igår var verkligen en sån dag då jag kände att allt var skitsam, mitt liv står bara stilla och jag kände faktiskt att mina diagnoser står ivägen för mig.

Men det är verkligen inte så.

Jag har gjort en resa på 3 år som inte många kan säga att dom har gjort.

 

Jag levde ett liv som sakta dödade mig, jag kunde verkligen inte ta hand om mig.

Idag har jag min lägenhet, jag har en pojkvän sen 2 år tillbaka, jag har en hund som jag tar hand om,jag har praktik som jag aldrig hade klarat av för 2 år sedan.

Min blogg växer sig större, jag hjälper andra, folk ber mig om råd, saker jag har skrivit på bloggen sprider sig till andra sidor. 

 

Det som har hjälpt mig att hålla mig positiv var att haka upp mig på minsta lilla sak!

Förr kunde jag bli galen på att jag bara kunde hitta en strumpa.

Nu tycker jag det är skit bra att jag hittade en strumpa, det är ju mer än ingen!

Jag slipper frysa om ena foten, det är ju hur bra som helst!

 

Folk säger att man inte ska haka upp sig på småsaker.

Jag säger tvärtom!

Minsta lilla minidetalj kan vara det som räddar dagen!

 

 

•♥•